Bli fadder English version Öppna meny

Tack vare den svenska partsmodellen, ett samarbete mellan fack och arbetsgivarorganisationer, kan du vara vem som helst och ha samma förmåner som bara de allra rikaste i andra länder har.

Se filmen

Bli fadder!

Bli fadder åt den svenska partsmodellen. Det är 99,9% gratis.

0,1% har vi satt som pris för den lilla ansträngning som krävs av dig - att fläcka ned din feed på valfria sociala medier och sprida filmen. Som fadder blir du en frälsare. En profet. En opinionsbildare. Du upplyser din omgivning om hur viktig den svenska partsmodellen är för ett fungerande arbetsliv och näringsliv.

Så egentligen är 0,1% ett väldigt fördelaktigt pris att betala i längden. För tillbaka får du en välfungerande arbetsmarknad, en mer allmänbildad omgivning och dessutom ett diplom du kan skriva ut och, lite obrytt sådär, placera på kylskåpet som om det inte vore en så himla stor grej att du just slagit ett slag för Sveriges arbetsmarknad.

0 stolta faddrar hittills!

Ladda ner diplom

  • Den Svenska
    Partsmodellen

    Den svenska partsmodellen kan sammanfattas med ett ord - samarbete. Den går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver lägga sig i varje beslut. Alltså är det de som står närmast frågorna, som tar besluten som rör den relevanta arbetsmarknaden. Och det är väl inte särskilt konstigt egentligen. Vilka andra skulle annars vara bäst lämpade att diskutera en viss arbetsmarknad, än de som faktiskt jobbar i den? Det är den svenska partsmodellen. Och i förlängningen leder det till glada och kreativa människor i arbetslivet, samtidigt som det ger förutsättningar för flexibilitet till arbetsgivarna. En riktig win-win, så att säga.

  • Framtiden

    Den svenska partsmodellen har dödförklarats många gånger. Men likväl lever den. Som aldrig förr. Det beror ytterst på modellens förmåga att leverera önskvärda resultat. Med modellen som grund, har det varit möjligt att förena ökad levnadsstandard och förbättrade livschanser för den alldeles övervägande delen av befolkningen, med ständigt ökad effektivitet och hög lönsamhet i näringslivet. Kollektivavtal har löst en massa frågor för arbetsmarknaden i över hundra års tid. I ett system där arbetsmarknadens parter själva får göra upp om villkoren på arbetsmarknaden kommer det fortsätta lösa frågor i framtiden också. Det är vi bergsäkra på.

< >
  • Kollektivavtalet

    Kollektivavtalet utgör en stor del av den svenska partsmodellen. Det är nämligen resultatet av de viktiga förhandlingar som sker mellan fack och arbetsgivarorganisationer och kan innehålla överenskommelser om lön, arbetstid, tjänstepension, avtalsförsäkringar, semester och mycket mer. Avtalet gäller under ett visst antal år och är under den perioden bindande och omfattar alla anställda på en arbetsplats oavsett om du är med i facket eller inte. Perioden innebär även arbetsfred, och förbjuder därmed både strejker och lockout.

    Klicka här för att läsa mer om kollektivavtalet.

  • Kollektivavtalets värde

    Ett framräknat värde av kollektivavtalet är avrundat till 80 000 kronor per år för löntagare i vanliga inkomstlägen i TCO-förbunden. I det avtalet kan du till exempel hitta föräldralönen, övertidstillägget, friskvårdsbidraget, pensionsförsäkringar, pensionspremie, semester och reseersättning. Och en hel del annat, som ger avtalet sitt värde. Det är enkelt att ta sådana saker för givet, men de har faktiskt förhandlats fram. Och med fler antal medlemmar, desto starkare är påtryckningsmedlet för förbättringar.

    Klicka här för att läsa mer om kollektivavtalets värde.

  • Semester

    I Sverige har alla anställda rätt till semester, tack vare den svenska semesterlagen. Lagen innefattar fem veckors semester per år, och dessutom rätten till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarperioden mellan juni till augusti. Kollektivavtal på arbetsplatsen ger ofta ännu fler semesterdagar, men skulle inte din arbetsplats vara kollektivansluten är det semesterlagens fem långa veckor som gäller. Redan två månader innan din semesterstart ska du ha fått veta vilka veckor du fått, och när det väl är satt kan arbetsgivaren varken dra tillbaka eller ändra dem. Exakt när under sommarperioden som semesterveckorna ska tas ut förhandlar dock arbetsgivaren och de lokala fackliga förtroendevalda om.

    Klicka här för att läsa mer om semester.

  • Pension

    En viktig sak man oftast tänker väldigt lite på är pensionen - din framtida lön. Och den kan komma från flera håll. För enkelhetens skull kan man likna den vid en pyramid med tre delar, där den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten sätter grunden. Arbetar du sedan på en arbetsplats med kollektivavtal betalar din arbetsgivare in pengar till nästa byggsten - tjänstepensionen. Hur mycket det är varierar beroende på din lön, hur länge du arbetar och på vilken arbetsplats du befinner dig. Tjänstepensionen kan komma att utgöra en väldigt stor del av din framtida pension, beroende på hur ditt arbetsliv sett ut. Sista delen består av ett eventuellt privat pensionssparande, som många svenskar väljer att lägga till. Tillsammans bildar de din totala pension.

    Klicka här för att läsa mer om din framtida pension.

  • Föräldraförsäkring

    Alla föräldrar i Sverige har laglig rätt att vara lediga för att ta hand om sitt barn, utan att förlora jobbet. För att kunna vara hemma med sina barn istället för att arbeta får föräldrar en ersättning - föräldrapenningen.

    Sammanlagt betalas den ut i 480 dagar per barn, och kan tas ut till och med att barnet avslutat första året i grundskolan. Dock får högst 96 dagar tas ut efter barnets fyraårsdag, enligt fyraårsgränsen. I föräldraförsäkringen ingår även tillfällig föräldrapenning när barnet är sjukt, och rätt till förkortad arbetstid. Kollektivavtal styr inte föräldraförsäkringen men brukar ofta utgöra grädde på moset. Exempelvis finns det avtal som ger föräldralön - en ersättning som arbetsgivaren betalar till föräldralediga. Vanligtvis brukar arbetsgivaren betala en utfyllnad av föräldrapenningen under ett visst antal månader, som i sin tur förstärker föräldrapengen från Försäkringskassan.

    Klicka här för att läsa mer om föräldraförsäkringen.

  • Friskvårdsbidrag

    Friskvårdsförmåner är inte lagstadgade i Sverige utan är något som varje arbetsgivare kan besluta om att erbjuda sina anställda. Förmånen innefattar enklare motions- eller friskvårdsaktiviteter utanför jobbet som exempelvis gymkort eller avstressande massage. Om du har friskvårdsbidrag beror det oftast på att ditt lokala fack har drivit frågan, eller att förmånen reglerats i ett lokalt kollektivavtal. Skulle det finns en facklig klubb på din arbetsplats och medlemmarna anser att friskvård är en viktig fråga kan de, genom sin rätt till inflytande, försöka att påverka till förändring. Hur stort bidraget ska vara är inte reglerat, men oftast motsvarar det kostnaden för ett gymkort på orten.

    Klicka här för att läsa mer om friskvårdsbidraget.

< >

Om Like a Swede

Like a Swede är ett initiativ taget av TCO, en facklig centralorganisation, i syfte att få svenskar att lära sig mer om den unika modell som särskiljer Sverige och dess grannländer från nästintill alla andra länder i världen. Den svenska partsmodellen - ett samarbete mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Många ser på facket som en försäkring i arbetslivet. Samtidigt lever man i tron att det är staten som reglerar vår arbetsmarknad. Därför blir de flesta förvånade när de får höra motsatsen. Att det är just fackförbund och arbetsgivarorganisationer som tillsammans förhandlar om villkoren på arbetsmarknaden. Staten har nämligen lämnat över ansvaret till dessa två parter, och det är väl inte särskilt konstigt egentligen. Vilka skulle annars vara bäst lämpade att hantera frågorna om inte de som faktiskt står närmast dem? Det är vad vi kallar för den svenska partsmodellen, och resultatet av förhandlingarna är kollektivavtalen. I dem kan du hitta överenskommelser om lön, arbetstid, tjänstepension, avtalsförsäkringar, semesterdagar, föräldraledighet och mycket mer. Sånt som vi i Sverige lätt tar för givet. Därför skapades Like a Swede. Ett sätt att visa hur alla med kollektivavtal i Sverige har samma förmåner som bara de allra rikaste i andra länder har.