English version Öppna meny
Twitter Facebook Mail
  • Den Svenska
    Partsmodellen

    Den svenska partsmodellen kan sammanfattas med ett ord - samarbete. Den går ut på att fack och arbetsgivarorganisationer tillsammans kommer överens om de bästa villkoren på arbetsmarknaden, utan att staten behöver lägga sig i varje beslut. Alltså är det de som står närmast frågorna, som tar besluten som rör den relevanta arbetsmarknaden. Och det är väl inte särskilt konstigt egentligen. Vilka andra skulle annars vara bäst lämpade att diskutera en viss arbetsmarknad, än de som faktiskt jobbar i den? Det är den svenska partsmodellen. Och i förlängningen leder det till glada och kreativa människor i arbetslivet, samtidigt som det ger förutsättningar för flexibilitet till arbetsgivarna. En riktig win-win, så att säga.

  • Kollektivavtalet

    Kollektivavtalet utgör en stor del av den svenska partsmodellen. Det är nämligen resultatet av de viktiga förhandlingar som sker mellan fack och arbetsgivarorganisationer och kan innehålla överenskommelser om lön, arbetstid, tjänstepension, avtalsförsäkringar, semester och mycket mer. Avtalet gäller för arbetsgivaren och de anställda under ett visst antal år och är under den perioden bindande och omfattar alla anställda på en arbetsplats oavsett om du är med i facket eller inte. Perioden innebär även arbetsfred, och förbjuder därmed både strejker och lockout.

    Klicka här för att läsa mer om kollektivavtalet.

  • Framtiden

    Den svenska partsmodellen har dödförklarats många gånger. Men likväl lever den. Som aldrig förr. Det beror ytterst på modellens förmåga att leverera önskvärda resultat. Med modellen som grund, har det varit möjligt att förena ökad levnadsstandard och förbättrade livschanser för den alldeles övervägande delen av befolkningen, med ständigt ökad effektivitet och hög lönsamhet i näringslivet. Kollektivavtal har löst en massa frågor för arbetsmarknaden i över hundra års tid. I ett system där arbetsmarknadens parter själva får göra upp om villkoren på arbetsmarknaden kommer det fortsätta lösa frågor i framtiden också. Det är vi bergsäkra på.

< >
  • Kollektivavtalets värde

    Ett framräknat värde av kollektivavtalet är avrundat till 80 000 kronor per år för löntagare i vanliga inkomstlägen i TCO-förbunden. I det avtalet finns till exempel föräldralönen, övertidstillägget, friskvårdsbidraget, pensionsförsäkringar, pensionspremie, semester och reseersättning. Och en hel del annat, som ger avtalet sitt värde. Det är enkelt att ta sådana saker för givet, men de har faktiskt förhandlats fram. Arbetsgivare måste inte avtala om dessa fördelar, men många av dem ser helt enkelt nyttan av ge bra villkor till en av de viktigaste resurserna på hela företaget, nämligen de anställda. Mår de bra, ökar möjligheten för företaget att må bra. Så enkelt är det.

    Klicka här för att läsa mer om kollektivavtalets värde.

  • Semester

    I Sverige har alla anställda rätt till semester, tack vare den svenska semesterlagen. Lagen innefattar fem veckors semester per år, och dessutom rätten till fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarperioden mellan juni till augusti. Kollektivavtal på arbetsplatsen ger ofta ännu fler semesterdagar, men skulle inte din arbetsplats vara kollektivansluten är det semesterlagens fem långa veckor som gäller. Redan två månader innan semesterstart ska de anställda ha fått veta vilka veckor de har fått, och när det väl är satt kan arbetsgivaren varken dra tillbaka eller ändra dem. Exakt när under sommarperioden som semesterveckorna ska tas ut förhandlar dock arbetsgivaren och de lokala fackliga förtroendevalda om.

    Klicka här för att läsa mer om semester.

  • Pension

    En viktig sak man oftast tänker väldigt lite på är pensionen - den framtida lönen. Och den kan komma från flera håll. För enkelhetens skull kan man likna den vid en pyramid med tre delar, där den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten sätter grunden. På arbetsplatser med kollektivavtal betalar arbetsgivaren in pengar till nästa byggsten - tjänstepensionen. Hur mycket det är varierar beroende på ens lön, hur länge man arbetar och på vilken arbetsplats man befinner sig. Tjänstepensionen kan komma att utgöra en väldigt stor del av din framtida pension, beroende på hur ditt arbetsliv sett ut. Sista delen består av ett eventuellt privat pensionssparande, som många svenskar väljer att lägga till. Tillsammans bildar det den totala pensionen.

    Klicka här för att läsa mer om din framtida pension.

  • Föräldraförsäkring

    Alla föräldrar i Sverige har laglig rätt att vara lediga för att ta hand om sitt barn utan att förlora jobbet. För att kunna vara hemma med sina barn istället för att arbeta får föräldrar en ersättning - föräldrapenningen.

    Sammanlagt betalas den ut i 480 dagar per barn, och kan tas ut till och med att barnet avslutat första året i grundskolan. Om barnet är fött 2014 eller senare gäller det till och med det år barnet fyller 12, eller slutar femte klass. Då får högst 96 dagar tas ut efter barnets fyraårsdag, enligt den nya fyraårsgränsen. Om barnet har två föräldrar har båda rätt till hälften av dagarna var, men kan överlåta dagarna till varann förutom de 60 dagar som är reserverade till varje förälder. Det finns även en jämställdhetsbonus som blir högre ju färre dagar man väljer att överlåta. Kollektivtal styr inte föräldraförsäkringen men brukar ofta utgöra grädde på moset. Till exempel finns det avtal som ger föräldralön eller föräldrapenningtillägg - en ersättning som arbetsgivaren betalar till föräldralediga. Vanligtvis brukar arbetsgivaren betala en utfyllnad under ett visst antal månader, som i sin tur förstärker föräldrapengen från Försäkringskassan. Arbetsgivarna och facken har alltså kollektivavtal som bidrar till ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten genom att inkomstbortfallet blir mindre.

    Klicka här för att läsa mer om föräldraförsäkringen.

  • Friskvårdsbidrag

    Friskvårdsförmåner är inte lagstadgade i Sverige utan är något som varje arbetsgivare kan besluta om att erbjuda sina anställda. Förmånen innefattar enklare motions- eller friskvårdsaktiviteter utanför jobbet som exempelvis gymkort eller avstressande massage. Om du har friskvårdsbidrag beror det oftast på att ditt lokala fack har drivit frågan, eller att förmånen reglerats i ett lokalt kollektivavtal. Skulle det finns en facklig klubb på din arbetsplats och medlemmarna anser att friskvård är en viktig fråga kan de, genom sin rätt till inflytande, försöka att påverka till förändring. Hur stort bidraget ska vara är inte reglerat, men oftast motsvarar det kostnaden för ett gymkort på orten.

    Klicka här för att läsa mer om friskvårdsbidraget.

< >
  • Arbetsfred

    Arbetsfred är precis vad det låter som. Fred på arbetet. Eller, mer fackspråkliga termer - frånvaron av arbetskonflikt gällande arbetsvillkor. Arbetsfred kan uppnås på många sätt, bland annat genom ett kollektivavtal. Under avtalets period är det nämligen förbjudet att såväl strejka som genomföra en lockout. Jämför man den svenska arbetsmarknaden med resten av världen är vi ganska så fredliga, och kanske är det inte så konstigt. Tack vare den svenska partsmodellen, leder det ordnade samtalet mellan fack och arbetsgivarorganisationer till rätt så få strejkdagar i Sverige.

  • Fungerande HR

    En arbetsplats med kollektivavtal är som ett slags skyddsnät, för båda parterna. Det finns omfattande stödsystem och rutiner för att hantera alla möjliga slags situationer, som dessutom också är reglerade i kollektivavtalet. Skulle det till exempel vara så att arbetsgivaren och facket inte lyckas komma överens på egen hand finns det stödpersoner från respektive organisation som kan hjälpa till och medla. En annan fördel är att det går att komma överens om en annan ordning än ”sist in, först ut”. Till exempel om det skulle uppstå en situation då man behöver avskeda personal och har anställda på företaget som besitter en unik kompetens, men som också är först ut i turordningen baserat på anställningsår, så kan man teckna en så kallad avtalsturlista där kompetens går före antal år på företaget.

  • Konfliktlösning

    De flesta gillar inte att bråka, men ibland uppstår det konflikter trots allt. Även i arbetslivet. För allas bästa är det viktigt att lösa konflikten så snart som möjligt, men för att lyckas med det måste man veta hur man ska gå tillväga. I kollektivavtalet kan man därför hitta regler om hur man ska hantera sådana situationer som kan uppstå om arbetsgivaren och de anställda på företaget är oense om en, eller flera, saker. Och reglerna stödjer både på ett mikro- och makroperspektiv. Alltså i både det lokala avtalet, men också i de centrala förhandlingar som görs för hela branschens kollektivavtal.

  • Medbestämmande

    Alla företag vill förbättras och utvecklas, men inget företag är starkare än sin svagaste länk. Och ju mindre en anställd har att säga till om, desto mer försvagas deras kreativitet, arbetslust och där med bidraget till lönsamheten i längden. För att komma framåt är det därför viktigt att se och höra vad alla på arbetsplatsen tycker och tänker. Den fördelen erbjuder kollektivavtalet och kallas för medinflytande, och det gäller såväl facket som de anställda. Medinflytande skapar förutsättningar för alla på arbetsplatsen att komma med förslag om förbättringar av såväl verksamheten som sådan men också produktiviteten. Medverkan från de anställda kan dessutom bli ett kompetent tillskott till beslutskompetensen i styrelse och ledningsgrupper. Kollektivavtalet kan därmed bidrag till företagets utveckling, på alla sätt och vis!

  • Råd & stöd

    Bara vetskapen om att det finns någon som kan hjälpa en i vått och torrt är en betryggande känsla för de allra flesta. Och den där någon är en arbetsgivarorganisation. Ja, i alla fall om du är ett företag. Hos dem hittar du professionell rådgivning och stöd i alla möjliga slags frågor. Kanske behöver du tips och råd vid lönesättning? Då kan du till exempel få utförlig lönestatistik av dem. De besitter expertkompetens inom massvis med områden som arbetsrätt, personalfrågor, affärsjuridik, arbetsmiljö, försäkringar, diskriminering, lönebildning med flera. En riktigt bra grej att ha på sin sida, helt enkelt. Under fliken ”Förbund” kan du hitta en arbetsorganisation som passar just din verksamhet.

< >

Om Like a Swede

Like a Swede är ett initiativ taget av TCO (tco.se), en facklig centralorganisation, i syfte att få fler svenskar att lära sig mer om den unika modell som särskiljer Sverige och dess grannländer från nästintill alla andra länder i världen. Den kallas för den svenska partsmodellen och är ett samarbete mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Tillsammans förhandlar dem fram villkoren på den svenska arbetsmarknaden, och resultatet av förhandlingarna är kollektivavtalen som rymmer massvis av fördelar för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Men inte alla vet om att det är tack vare den svenska partsmodellen vi har ett sunt och fungerande arbetsklimat. Trots att den existerat i över sjuttio år. Därför vill vi belysa frågan.

På den här sajten kan du hitta all information du behöver. Och inte behöver, men som kan komma väl till hands om du vill briljera under en frågesport med svärföräldrarna.

Filmer

Här kan du se filmen ”Like a Swede” som vi gjorde förra året. Den handlar om Joe, en rik amerikan som lever ”Like a Swede”, det vill säga med de fördelar som den svenska partsmodellen ger. För till skillnad från många andra platser på jorden kan du kan du vara vem som helst i Sverige och ha samma förmåner som bara de allra rikaste i andra länder har.